Recept a la husmusen

Nu vill jag, som är den stora husmusen i Barbros skafferi, berätta hur jag fixar en ovanligt delikat måltid.

Eller rättare sagt var, den elaka husmodern såg ju till att jag numera bor i mushimlen. Husmor hade visst lagt nåt konstigt på skafferigolvet.....

Nåt nytt måste provas, eftersom jag ätit upp allt vad pumpakärnor och solrosfrö och sånt heter.

Ja, till o med hennes bantningssoppor provsmakade jag lite av. Lite på varje påse alltså, nästa kunde ju vara godare......nä, var efter tio påsar inget för mig.

Det där med salt på Bulgur är överreklamerat.

Socker ska de va.

Sagt och gjort, jag klev ner i Bulgurkartongen och rekade och såg att här behövdes socker! Mycket socker.

Sagt och gjort. Jag klättrade, med min numera väldigt mätta mage, upp tre våningar i skafferiet, via den hala dörren.

Ner i sockerlådan där det låg några bitar på botten.

Hämtade socker och klättrade uppför lådväggen, tillbaka ner via dörren, springan ca 3 mm. Med socker i munnen. Släppte ner sockerbiten genom den minimala öppningen i Bulgurförpackningen.

Skulle vara mycket socker så proceduren upprepades 10 ggr.

Puh, vad jobbigt att vara proppmätt mus.

Slita o släpa för brödfödan.

Blev ju nödig på köpet och tvingades besöka toan i brödkorgen.

Voila!! Maten klar, bara att glufsa i sig!!!

Husmusen